|
Maria Ohlsson1, Eva Olsson2, Lena Johansson3, Jakobína Grétarsdóttir4, Agnetha
Gustafsson1
1Radiofysikavdelningen och 2Fysiologiska kliniken, Universitetssjukhuset Linköpings,
3Klinisk fysiologi och 4MFT, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Bakgrund
Parametrar som påverkar bildkvalitén vid myokard SPECT är ofta valda utan noggrann
utvärdering. I Sverige finns inga standardiserade insamlings- och bearbetningsprotokoll.
Syfte
Syftet med studien var att för alla berörda sjukhus, kartlägga insamlings- och
bearbetningsparametrar som påverkar bildkvaliteten vid myokard SPECT. Syftet var
också att undersöka om det behövs en standardisering av insamlings- och
bearbetningsprotokoll för myokard SPECT i överensstämmelse med kraven för optimering
av bildkvalitet med avseende på stråldos, enligt föreskrifter från Statens
strålskyddsinstitut (SSI FS 2000:3).
Material och metoder
Alla trettio nuklearmedicinska avdelningar i Sverige som utför myokard SPECT på vuxna
deltog i studien. Ett thorax hjärtfantom användes för simulering av två patienter, en
med två ischemidefekter (anteriort (14 % av anteriora väggen) och inferiort (6 % av
den inferiora väggen)) och en med två infarktdefekter (septalt (23 % av den septala
väggen) och lateralt (6 % av den laterala väggen)). Alla bilder är insamlade och
bearbetade med de parametrar som används kliniskt vid respektive sjukhus.
Alla avdelningarna fick svara på frågeformulär avseende gammakameraparametrar,
undersökningsprotokoll, insamlings-, bearbetnings- samt utvärderingsparametrar.
Kontrasten av de defekta områdena mättes kvantitativt. En kvalitativ bedömning
utfördes visuellt av tre erfarna kliniska fysiologer med specialistkompetens i
nuklearmedicin. Vid varje sjukhus tolkade den lokala läkaren bilderna som om de var
riktiga patientbilder.
Resultat
Skillnaden i den maximala administrerad aktivitet (99mTc) är ungefär en faktor tre och
differensen i insamlingstid är ungefär en faktor två mellan sjukhusen. Detta resulterar i
en stor spridning i antal pulser i bilderna med en differens upp till en faktor fem. Den
största differensen i pulstal var som förväntat hos de sjukhus som använder
endagsprotokoll.
Resultaten i både den kvantitativa och den visuella bedömningen visar att bildkvaliteten
på de olika sjukhusen skiljer men visar ingen en specifik parameter som är entydig
avgörande. Enligt de tre kliniska fysiologerna bedömdes bildkvaliteten inte tillräcklig för
diagnos vid ett sjukhus för ischemi studien och vid två sjukhus för infarktstudien.
Endast 14 av 30 sjukhus lokala läkare diagnostiserade båda studierna helt korrekt. 9
sjukhus kunde inte med säkerhet diagnostisera den lilla inferiora ischemin och/eller den
laterala infarkten. Vissa fann även falskt positiva defekter.
Slutsats
Spridningen i resultatet visar på en stor skillnad i den slutliga bildkvaliteten på de
inkluderade sjukhusen i studien. Majoriteten av de lokala nuklearmedicinska läkarna har i
stort rapporterat fullgoda diagnoser. De flesta avvikelser som rapporterades gällde de
små defekterna och några sjukhus rapporterade falskt positiva defekter. Våra resultat
talar för att standardisering av metoden myokard SPECT skulle vara av stort värde.
|